Sommarlov.
Tillbaka till verkligheten igen.
Ibland vill jag spola tillbaka tiden och ibland vill jag spola fram tiden. Just idag är en sådan dag som jag vill spola tillbaka tiden. Först och främst vill jag spola fram till den 10 Juni 07 för att jag den dagen gjorde mitt livs misstag som jag änn idag ångrar. Ett ärr kommer förevigt finnas i mitt hjärta och våra minnen vi tillsamans har skapat kommer aldrig att suddas ut. Du var perfekt och du är perfekt.
Sedan vill jag spola tillbaka tiden till den dag eller den tid då allting gick utför mellan oss. Den dag då vi hamnade i samma klass och allting bler mer eller mindre kaos mellan oss. Jag minns det, glädjen som bodde inom mig över att vi skulle gå samma linje på gymnasiet och jag skulle få träffa dig, min älskade vän varje dag i plugget. Det var såklart för bra för att vara sant. Vi hamnade i samma klass efter ett tag och efter det har allting runnit ut i sanden. Så många har kommit emellan oss och vi lever numera två olika världar under samma tak. Jag saknar tiden och jag saknar dig. Jag minns alla vackra stunder då vi dinglat med benen över havets blåa vatten eller då vi legat dubbelvikta på en filt ute på gräsmattan och skrattat oss fördärvade över något korkat som hänt. Jag minns allting som om att det hänt igår, jag minns det såväl så att jag ibland funderar på om det var nyligen allting skett. Att spola tillbaka tiden är en omöjlighet, jag vet! Men jag lever på hoppet just nu. Snälla, ge mig dig tillbaka. Jag saknar våra lata dagar på stranden, våra fnissiga stunder hemma i någons säng eller stunderna då vi ringde och pratade strunt i timmtals.
Vi har börjat prata om allting som hänt, men frågan är om vi någonsin kommer komma igenom alla händelser. Tiden går för fort fram. Jag hinner inte längre med. Snälla, stanna tiden! Jag vet att du vet att det är dig jag skriver om. Det glädjer mig. Det är ett tecken på att du förstår mig och att jag förstår dig. Snälla, allitng kan inte vara bortblåst. Det är omöjligt.
Ibland vill jag spola tillbaka tiden och ibland vill jag spola fram tiden. Just idag är en sådan dag som jag vill spola tillbaka tiden. Först och främst vill jag spola fram till den 10 Juni 07 för att jag den dagen gjorde mitt livs misstag som jag änn idag ångrar. Ett ärr kommer förevigt finnas i mitt hjärta och våra minnen vi tillsamans har skapat kommer aldrig att suddas ut. Du var perfekt och du är perfekt.
Sedan vill jag spola tillbaka tiden till den dag eller den tid då allting gick utför mellan oss. Den dag då vi hamnade i samma klass och allting bler mer eller mindre kaos mellan oss. Jag minns det, glädjen som bodde inom mig över att vi skulle gå samma linje på gymnasiet och jag skulle få träffa dig, min älskade vän varje dag i plugget. Det var såklart för bra för att vara sant. Vi hamnade i samma klass efter ett tag och efter det har allting runnit ut i sanden. Så många har kommit emellan oss och vi lever numera två olika världar under samma tak. Jag saknar tiden och jag saknar dig. Jag minns alla vackra stunder då vi dinglat med benen över havets blåa vatten eller då vi legat dubbelvikta på en filt ute på gräsmattan och skrattat oss fördärvade över något korkat som hänt. Jag minns allting som om att det hänt igår, jag minns det såväl så att jag ibland funderar på om det var nyligen allting skett. Att spola tillbaka tiden är en omöjlighet, jag vet! Men jag lever på hoppet just nu. Snälla, ge mig dig tillbaka. Jag saknar våra lata dagar på stranden, våra fnissiga stunder hemma i någons säng eller stunderna då vi ringde och pratade strunt i timmtals.
Vi har börjat prata om allting som hänt, men frågan är om vi någonsin kommer komma igenom alla händelser. Tiden går för fort fram. Jag hinner inte längre med. Snälla, stanna tiden! Jag vet att du vet att det är dig jag skriver om. Det glädjer mig. Det är ett tecken på att du förstår mig och att jag förstår dig. Snälla, allitng kan inte vara bortblåst. Det är omöjligt.
Ta mig till kärleken.
Kommentarer
Postat av: Amanda
Du är min ängel och min kissrumpa, det kommer du alltid vara!(L)
Trackback