Torsdag
Det är mörkt ute och jag har börjat frysa igen. Det är något jag alltid gör såhär års. Jag behöver värme, av dig.
Vi är två om det här och jag blir så nöjd när jag tänker på framtiden.
Har inte skrivit på ett litet tag nu, eller i alla fall inte på några dagar.
Jag har hunnit med lite olika saker. Jag har varit med Alexandra en massa timmar det senaste och så har jag varit med min Jennifer. När jag var med Jennifer så åkte vi till Strömstad och hälsade på lite olika folk, eller nej det var bara en vi skulle träffa men självklart var han inte ensam på Park. Alltså känslan var sjuk, ett snabbt ögonkast och jag kunde inte slita mig ifrån dina ögon. Jag kollade så mycket så att jag har glömt vilken färg du hade på dom. Snälla, det är sjukt. DU ÄR SÅ HET! vart har du vart hela mitt liv? hahaha. Jennifer, fan för oss!
Igår var det utgång efter att ha varit med Alexandra hela dagen och natten och dagen igen (A). Jag åkte och jobbade en timma, sen tog jag tåget och drog in till Uddevalla. Där blev det party för hela slanten. Jennifer var hos mig innan vi gick på varsin förfest. Min förfest var hos LInnéa, jätte mysig :).. Sen blev det GG och efter det sov Linnea hos mig.
Nu lyssnar jag på sjukt dålig musik och jag är omotiverad för att skriva. PUNKT!
Vi är två om det här och jag blir så nöjd när jag tänker på framtiden.
Har inte skrivit på ett litet tag nu, eller i alla fall inte på några dagar.
Jag har hunnit med lite olika saker. Jag har varit med Alexandra en massa timmar det senaste och så har jag varit med min Jennifer. När jag var med Jennifer så åkte vi till Strömstad och hälsade på lite olika folk, eller nej det var bara en vi skulle träffa men självklart var han inte ensam på Park. Alltså känslan var sjuk, ett snabbt ögonkast och jag kunde inte slita mig ifrån dina ögon. Jag kollade så mycket så att jag har glömt vilken färg du hade på dom. Snälla, det är sjukt. DU ÄR SÅ HET! vart har du vart hela mitt liv? hahaha. Jennifer, fan för oss!
Igår var det utgång efter att ha varit med Alexandra hela dagen och natten och dagen igen (A). Jag åkte och jobbade en timma, sen tog jag tåget och drog in till Uddevalla. Där blev det party för hela slanten. Jennifer var hos mig innan vi gick på varsin förfest. Min förfest var hos LInnéa, jätte mysig :).. Sen blev det GG och efter det sov Linnea hos mig.
Nu lyssnar jag på sjukt dålig musik och jag är omotiverad för att skriva. PUNKT!
Måndag
Regnet öser ner, det är en blandning mellan hagel och bara vanligt hårt regn. Det isar till i hjärtat när jag kollar ut. Jag älskar dagar då frosten ligger tät med marken och dagar då pudersnö är landskapets täcke. Jag älskar känslan då rök blåses ut ur munnen, kall frossa som blir till rök. Vattenångan syns sådär magiskt.
Det är måndag och min faster fyller år, Grattis.
Det är en väldigt konstig dag idag, jag har verkligen gått och tänk på DIG hela dagen och jag kan inte vika bort tankarna. För dom återkommer gång på gång. Dessutom har en oro känsla väckts inne i kroppen. Det känns som jag inte längre är ensam om att stå på mina ben. Det känns som att någon mer finns där. Näst intill omöjligt, men inte helt. Jag börjar bli rädd. Lingonsylt är rött, hallon lika så.
Varje andetag jag tar och varje steg jag tar för mig närmare tanken av ett perfekt liv. Ett liv fullt av glitter och glamor. Är det kanske så att jag någon dag kommer att känna mig lyckad och behövd. Kanske kommer även den dagen till mig och mitt hem. Jag längtar efter att gå till ett jobb, som jag stortrivs på. Som 'är mitt, mitt egna jobb. Ta hand om barn, papper eller presenter det spelar ingen roll. Men det skall ge samhället något, så som pantburkar ger fattiga varelser en chans att överleva.
Det har blivit lov, höstlov. Det är vecka 44 om jag inte helt missminner mig. Jag har längtat efter den här veckan så jag blivit tokig det senaste och nu när tiden slagit in blir jag stressad. Det är så mycket jag vill hinna med, både roliga och tråkiga saker. Idag har jag i alla fall jobbat min första dag på lovet och det kändes skönt och roligt. Jag kan allt oftare besvara kunders befrågningar med en säker ton. Det gör mig glad.
Jag har lyckats med ett mål, tror jag. Det var igår jag bestämde mig, på riktigt. Sista var tagen, jag gav till och med bort en till Ida. Det känndes sjukt men ändå bra. Jag vill verkligen lyckas. Ingen annan skall behöva taskada i min närhet för att jag skall få i mig det där onödiga. Gift.
Idag gjorde jag bort mig, jag gick till ICA för att handla lite saker till mamma. Väl i kassan så tog jag upp medlemskortet och skulle dra det. "Fel tid" stod det, aha tänkte jag jag provar igen. Kassörskan skrattade till och sa "det här är inte coop det är ICA" röd i ansiktet la jag ner kortet igen och log med ett lite osäkert leende tillbaka mot den vanligtvis sura tanten som tog betalt. Jag fick betalat och när jag skulle slåin koden så stod en kärring bakom mig och kollade min kod, vilket freak. Det jag ville säga med det här, var inget speciellt.
Nu är det dags att spotta ut tuggetmit och ta in ett nytt. Ett med melonsmak, det är min favorit.
Ha det bäst, en kan bli två. Två måste bli tre. // Sara
Det är måndag och min faster fyller år, Grattis.
Det är en väldigt konstig dag idag, jag har verkligen gått och tänk på DIG hela dagen och jag kan inte vika bort tankarna. För dom återkommer gång på gång. Dessutom har en oro känsla väckts inne i kroppen. Det känns som jag inte längre är ensam om att stå på mina ben. Det känns som att någon mer finns där. Näst intill omöjligt, men inte helt. Jag börjar bli rädd. Lingonsylt är rött, hallon lika så.
Varje andetag jag tar och varje steg jag tar för mig närmare tanken av ett perfekt liv. Ett liv fullt av glitter och glamor. Är det kanske så att jag någon dag kommer att känna mig lyckad och behövd. Kanske kommer även den dagen till mig och mitt hem. Jag längtar efter att gå till ett jobb, som jag stortrivs på. Som 'är mitt, mitt egna jobb. Ta hand om barn, papper eller presenter det spelar ingen roll. Men det skall ge samhället något, så som pantburkar ger fattiga varelser en chans att överleva.
Det har blivit lov, höstlov. Det är vecka 44 om jag inte helt missminner mig. Jag har längtat efter den här veckan så jag blivit tokig det senaste och nu när tiden slagit in blir jag stressad. Det är så mycket jag vill hinna med, både roliga och tråkiga saker. Idag har jag i alla fall jobbat min första dag på lovet och det kändes skönt och roligt. Jag kan allt oftare besvara kunders befrågningar med en säker ton. Det gör mig glad.
Jag har lyckats med ett mål, tror jag. Det var igår jag bestämde mig, på riktigt. Sista var tagen, jag gav till och med bort en till Ida. Det känndes sjukt men ändå bra. Jag vill verkligen lyckas. Ingen annan skall behöva taskada i min närhet för att jag skall få i mig det där onödiga. Gift.
Idag gjorde jag bort mig, jag gick till ICA för att handla lite saker till mamma. Väl i kassan så tog jag upp medlemskortet och skulle dra det. "Fel tid" stod det, aha tänkte jag jag provar igen. Kassörskan skrattade till och sa "det här är inte coop det är ICA" röd i ansiktet la jag ner kortet igen och log med ett lite osäkert leende tillbaka mot den vanligtvis sura tanten som tog betalt. Jag fick betalat och när jag skulle slåin koden så stod en kärring bakom mig och kollade min kod, vilket freak. Det jag ville säga med det här, var inget speciellt.
Nu är det dags att spotta ut tuggetmit och ta in ett nytt. Ett med melonsmak, det är min favorit.
Ha det bäst, en kan bli två. Två måste bli tre. // Sara
Onsdag
Onsdag idag och tankarna svävar omkring i huvudet på mig. Det är ingen tanke som riktigt har tid att stanna upp, för det är för mycket konkurens i hjärnan som råder. Jag vet inte vad jag skall lägga fokus på och vad jag skall lägga energi på. Skall jag lägga energin på att glömma, eller ska jag lägga energin på att stann upp och bygga vidare på det som är?
Det är onsdag som sagt, grubblig jävla onsdag. Jag fick erbjudande om att åka hem idag, hem till Skistad. Självklart nappade jag så nu sitter jag här i min flece dress och myser med en kopp te framför datorn. Jag trivs så bra här hemma, jag älskar mitt rum och min familj.
Hösten kommer med stormsteg vilket känns i min kropp och i mina ögon. Dom hänger mer och mer för varje dag och min hy har börjat bli sådär blek och dassig. Jag försöker att blunda för förändringen som sker, det finns spackel som kan hjälpa mig upp på topp igen.
Det börjar närma sig helg och den här helgen kommer bli minst lika vild som förra. Även denna helgen frå jag spendera med min gudinna, Linnea. Vi skall åka till Daniel och kalajsa. Hoppas J är där, jo jag tror faktiskt att han är där Hoppas. Sedan på söndag blir det kalas på annat håll =)
Förstår ni mig rätt om jag säger att jag är rädd för kärleken?
Förstår ni mig rätt om jag säger att jag inte tror på evig kärlek?
Ta det lugnt// Sara
Det är onsdag som sagt, grubblig jävla onsdag. Jag fick erbjudande om att åka hem idag, hem till Skistad. Självklart nappade jag så nu sitter jag här i min flece dress och myser med en kopp te framför datorn. Jag trivs så bra här hemma, jag älskar mitt rum och min familj.
Hösten kommer med stormsteg vilket känns i min kropp och i mina ögon. Dom hänger mer och mer för varje dag och min hy har börjat bli sådär blek och dassig. Jag försöker att blunda för förändringen som sker, det finns spackel som kan hjälpa mig upp på topp igen.
Det börjar närma sig helg och den här helgen kommer bli minst lika vild som förra. Även denna helgen frå jag spendera med min gudinna, Linnea. Vi skall åka till Daniel och kalajsa. Hoppas J är där, jo jag tror faktiskt att han är där Hoppas. Sedan på söndag blir det kalas på annat håll =)
Förstår ni mig rätt om jag säger att jag är rädd för kärleken?
Förstår ni mig rätt om jag säger att jag inte tror på evig kärlek?
Ta det lugnt// Sara
Tisdag
Det är tisdag och jag sitter i min lägenhet och äter halon och blåbär. Det är gott, men hade varit ännu godare om jag hade haft en klick med glass till också. Idag har det varit en ganska konstig dag. Den började med att jag nästan försov mig till Alternativ medicin men tack vare Ida så vaknade ja 15 minuter innan vi skulle mötas vid min entré. Efter lektioen var det dags att nästan springa hem för att hinna skriva naturkunskape, den skulle vara inne 1,5 timmar efter att jag kom hem. Stress stress stress. Tack Wikipedia du räddade mig. Efter att jag stress skrivit en uppgift på 6 frågor så blev jag helt utmattad, jag är så himla trött nu för tiden. Jag somnade och vaknade klockan 16 igen eller nej 15,48 var klockan.
Nu sitter jag här, pigg piggare piggast i min säng och kollar på MADE på MTV; inte alls skoj faktiskt. Men ikväll är mitt favorit program, nämligen Andra avenyn. Jag är het beroende av det.
Det känns som att livet håller på att ta en vändning, jag vet inte om jag blickar tillbaka till tiden för ungefär 3 år sen eller om jag skall sudda ut och tänka på vad som nästan håller på att hända nu. Hade inte ryckten funnits så hade det nog varit någon vid min sida nu. Vad har folk emot att jag vistas ute, vad har folk emot min existens?
Ibland ställer jag mig frågan ut i tomma luften, för vem skulle väl våga svara på frågan? - Jag fick till och med mothugg efter att jag dansat, galet på en scen. Jag såg det, en det vet inte du. Rivaler.
Vänskap är något jag lever på just nu, jag skulle aldrig klara av livet i Uddevalla, Sveriges stenigaste stad utan mina älskade vänner. Jag saknar dock stunderna med två av mina gamla vänner. Ni försvan ifårn mig, för några veckor sen. Förlåt. Jag vågar inte fråga om vi kan hitta på något eller om vi kanske kan stryka ett sträck. Händelsen var konstig och onödig.
Jag pratade tidigare om att livet nog håller på att ta en vändning, anledningen till att jag känner så är för att många tar kontakt igen och återupplivar minnen som så länge legat i graven och vilat. Det är som att blommans knoppar pånytt brister, till en stor grönskande blomma. Jag har pratat och grubblat. Det finns en jag saknar på tok för mycket, men jag vågar inte säga det til dig. Jag är rädd för att träffa dig. Och nej det är inte Jesper jag menar, du kan vara lugn!
Nu kanske det är dags att avrunda här, så att min stukade hand inte blir allt för svullen igen. Hallonen väntar.
Dansa lugnt // Sara
Nu sitter jag här, pigg piggare piggast i min säng och kollar på MADE på MTV; inte alls skoj faktiskt. Men ikväll är mitt favorit program, nämligen Andra avenyn. Jag är het beroende av det.
Det känns som att livet håller på att ta en vändning, jag vet inte om jag blickar tillbaka till tiden för ungefär 3 år sen eller om jag skall sudda ut och tänka på vad som nästan håller på att hända nu. Hade inte ryckten funnits så hade det nog varit någon vid min sida nu. Vad har folk emot att jag vistas ute, vad har folk emot min existens?
Ibland ställer jag mig frågan ut i tomma luften, för vem skulle väl våga svara på frågan? - Jag fick till och med mothugg efter att jag dansat, galet på en scen. Jag såg det, en det vet inte du. Rivaler.
Vänskap är något jag lever på just nu, jag skulle aldrig klara av livet i Uddevalla, Sveriges stenigaste stad utan mina älskade vänner. Jag saknar dock stunderna med två av mina gamla vänner. Ni försvan ifårn mig, för några veckor sen. Förlåt. Jag vågar inte fråga om vi kan hitta på något eller om vi kanske kan stryka ett sträck. Händelsen var konstig och onödig.
Jag pratade tidigare om att livet nog håller på att ta en vändning, anledningen till att jag känner så är för att många tar kontakt igen och återupplivar minnen som så länge legat i graven och vilat. Det är som att blommans knoppar pånytt brister, till en stor grönskande blomma. Jag har pratat och grubblat. Det finns en jag saknar på tok för mycket, men jag vågar inte säga det til dig. Jag är rädd för att träffa dig. Och nej det är inte Jesper jag menar, du kan vara lugn!
Nu kanske det är dags att avrunda här, så att min stukade hand inte blir allt för svullen igen. Hallonen väntar.
Dansa lugnt // Sara
Fredag natt, nästan lördag
Msn, tänk att det kan hjälpa så sjukt mycket. Känns skönt, vi sa inte mycket men dom få orden vi sa och dom värdefulla meningarna fick mitt hjärta att bli helt igen. Tack I för att du finns där.
Fredag
Det är fredag och solen skiner. I morse var det frost, så himla härligt för nu får jag äntligen använda min flufiga jacka.
Jag har satt lösenord på min blogg, för att sånna som inte borde läsa min blogg inte ska göra det. Jag hatar att man inte får skriva vad man vill eller vad man känner för. Det finns folk som uppfattar allting fel vilket sårar mig.
Det är höst äntligen och jag längtar efter vintern mer än jag någnsin har gjort. Jag lämgtar efter att få ta på mig två lurviga vantar, mjuk mössa och ha min sköna jacka på mig som värmer min kropp sådär underbart bra.
Jag gör en hemlig sak nu, men jag säger den ändå. Jag kollar på TV, barnTV :$ Det är faktiskt roligt fast just nu är det något stillbilds program inte så rock.
Kärlek från Sara
Jag har satt lösenord på min blogg, för att sånna som inte borde läsa min blogg inte ska göra det. Jag hatar att man inte får skriva vad man vill eller vad man känner för. Det finns folk som uppfattar allting fel vilket sårar mig.
Det är höst äntligen och jag längtar efter vintern mer än jag någnsin har gjort. Jag lämgtar efter att få ta på mig två lurviga vantar, mjuk mössa och ha min sköna jacka på mig som värmer min kropp sådär underbart bra.
Jag gör en hemlig sak nu, men jag säger den ändå. Jag kollar på TV, barnTV :$ Det är faktiskt roligt fast just nu är det något stillbilds program inte så rock.
Kärlek från Sara
Onsdag
Jag har länge letat efter det där perfekta citatet som besrkriver mig och min vardag. Har dock inte funnit några, alla jag hittar och reflekterar över känns för vanliga och alldeles för opersliga. Vi pratar om att vänner alltid försvinner, att ingen är perfekt eller om något så simpelt som det finns någon för alla.
Ibland tvivlar jag faktiskt på påståenden som ofta sägs. Jag tror inte på det fenomenet att det finns någon för alla, då hade det ju inte funnits några singlar i världen. Då hade inte folk dött oskuld, då hade inte så många bott på gatan som det i dagens läge gör. Det är sorgligt. Jag tror inte det finns någon för mig. Den tiden har jag redan av-verkat Jag hade dig, i ungefär ett årstid. Nu har vi båda gått vidare, eller i alla fall du. Jag står still, fast inte på samma trappsteg som när vi gick skillda vägar. Jag har kommit så långt så att jag med säkerhet kan säga, att du inte är den som du har varit för mig. Vi har utvecklats i olika tackt, du lite långsamare än mig. Det finns en önskan inom mig, min önskan är inte din lag. Men låt mig berätta, jag önskar verkligen att vi kommer återförenas när vi är sisådär 25 år. När vi fått jobb, boende och en stadig inkomst så att våra liv kan bli ett gemensmt liv igen. Jag tänker tillbaka, på stunderna vi hade tillsamans. Jag vill tacka dig för att du stod ut.
Det är inte så att jag ältar eller tycker synd om mig själv. Allting handlar om att jag tänker frammåt, på min framtid. Det finns tankar inom mig som kretsar kring att jag vill ha barn. Ganska snart. Om jag blir gravid nu, då skulle barnet födas i Juli 2009. Det är ingen tid jag vill. Mellan Mars och Maj skall barnet födas och jag är säker på att det kommer bli så perfekt. Jag längtar till den dagen då jag kan skriva och berätta om hur min graviditet går. Ta bilder på mage och visa er hur den växer i tackt med träden. Jag längtar tills jag sitter med en kopp Te på ett café och pratar vuxet med mina vänner, ni som finns kvar då.
Ju äldre man blir, ju seriösare blir livet och det märks så himla tydligt. Framiden och en värld full av möjligheter står och väntar på dig. Det är bara du som vet vart du vill spendera ditt liv, vart du vill jobba, vem du vill ha barn med, vem du skall gifta dig med, vilken slags bil som skall bli din och vilken färg du väljer på Villan du skaffar när du fyllt 33 år.
Det är onsdag och jag liver av onsdagssjukan, en beskrivning på den är ungefär "Jag är full av tankar, istället för full av sprit".
Du shockade mig förut, med det sms.et du skickade. Jag vet inte vart jag ska tavägen. Jag ville bara komma och famna om dig. -Du väckte pirret i magen till liv.
Kärlek från Sara.
http://englasmamma.blogspot.com/
(här kan ni läsa mördade Englas mammas tankar kring dommen och förloppet fram och efter)
Ibland tvivlar jag faktiskt på påståenden som ofta sägs. Jag tror inte på det fenomenet att det finns någon för alla, då hade det ju inte funnits några singlar i världen. Då hade inte folk dött oskuld, då hade inte så många bott på gatan som det i dagens läge gör. Det är sorgligt. Jag tror inte det finns någon för mig. Den tiden har jag redan av-verkat Jag hade dig, i ungefär ett årstid. Nu har vi båda gått vidare, eller i alla fall du. Jag står still, fast inte på samma trappsteg som när vi gick skillda vägar. Jag har kommit så långt så att jag med säkerhet kan säga, att du inte är den som du har varit för mig. Vi har utvecklats i olika tackt, du lite långsamare än mig. Det finns en önskan inom mig, min önskan är inte din lag. Men låt mig berätta, jag önskar verkligen att vi kommer återförenas när vi är sisådär 25 år. När vi fått jobb, boende och en stadig inkomst så att våra liv kan bli ett gemensmt liv igen. Jag tänker tillbaka, på stunderna vi hade tillsamans. Jag vill tacka dig för att du stod ut.
Det är inte så att jag ältar eller tycker synd om mig själv. Allting handlar om att jag tänker frammåt, på min framtid. Det finns tankar inom mig som kretsar kring att jag vill ha barn. Ganska snart. Om jag blir gravid nu, då skulle barnet födas i Juli 2009. Det är ingen tid jag vill. Mellan Mars och Maj skall barnet födas och jag är säker på att det kommer bli så perfekt. Jag längtar till den dagen då jag kan skriva och berätta om hur min graviditet går. Ta bilder på mage och visa er hur den växer i tackt med träden. Jag längtar tills jag sitter med en kopp Te på ett café och pratar vuxet med mina vänner, ni som finns kvar då.
Ju äldre man blir, ju seriösare blir livet och det märks så himla tydligt. Framiden och en värld full av möjligheter står och väntar på dig. Det är bara du som vet vart du vill spendera ditt liv, vart du vill jobba, vem du vill ha barn med, vem du skall gifta dig med, vilken slags bil som skall bli din och vilken färg du väljer på Villan du skaffar när du fyllt 33 år.
Det är onsdag och jag liver av onsdagssjukan, en beskrivning på den är ungefär "Jag är full av tankar, istället för full av sprit".
Du shockade mig förut, med det sms.et du skickade. Jag vet inte vart jag ska tavägen. Jag ville bara komma och famna om dig. -Du väckte pirret i magen till liv.
Kärlek från Sara.
http://englasmamma.blogspot.com/
(här kan ni läsa mördade Englas mammas tankar kring dommen och förloppet fram och efter)